att resa

Det är det där resandet man längtar efter. Att befinna sig i ingenmansland med sina tankar, en plats där ingen kan nå en och alla ansikten runt omkring är nya och en stund in i resandet så välbekanta med sina okända drag. Jag undrar alltid om dem, lyssnar på deras samtal, ser hur de rör sig och vad de läser, vad de handlar och om de äter glupskt eller lite i smyg, som om de skäms för att synas med sina mänskliga behov.
Det är resandet man längtar efter, och sedan, den varma famnen och du med dina vanliga blå eller är det att släppa väskan mot golvet i sin egen hall och känna hur allt stillsamt läggs till rätta igen