Oskulden intakt
Jag såg nyss någon av Johanna Nilssons böcker i hyllan och fick ett sug efter att läsa hennes "De i utkanten älskande". Lite slött tänker jag att jag ska låna den på bibblan
men sen lägger jag märke till en annan tanke:
Vissa böcker vill jag inte låna på bibblan.
För jag vet att jag kommer att gilla dem, och att låna dem där betyder ju att jag måste dela boken med andra
och därmed upplevelsen.
Men om jag istället köper boken är det en annan sak.
Då är den ju min. Jag kan ha upplevelsen för mig själv.
Och det är så jag inser känslan av det hela:
Det är som om tanken av boken är en själ i sig, och att jag, genom att låna vissa böcker på bibblan och därmed förvägrar mig själv att äga hela upplevelsen, låter en del böcker prostituera sig om jag lånar dem.
Om jag istället äger dem själv kan jag leva kvar i illusionen av att boken är ren för mig. Oskulden intakt. Du är min nu, och upplevelsen av dig är min egen.
men sen lägger jag märke till en annan tanke:
Vissa böcker vill jag inte låna på bibblan.
För jag vet att jag kommer att gilla dem, och att låna dem där betyder ju att jag måste dela boken med andra
och därmed upplevelsen.
Men om jag istället köper boken är det en annan sak.
Då är den ju min. Jag kan ha upplevelsen för mig själv.
Och det är så jag inser känslan av det hela:
Det är som om tanken av boken är en själ i sig, och att jag, genom att låna vissa böcker på bibblan och därmed förvägrar mig själv att äga hela upplevelsen, låter en del böcker prostituera sig om jag lånar dem.
Om jag istället äger dem själv kan jag leva kvar i illusionen av att boken är ren för mig. Oskulden intakt. Du är min nu, och upplevelsen av dig är min egen.
posted by vandrarvild at 25.3.06
6 Comments:
Jag tänker, alltså är jag singel...Tyckte jag var kul. Men också sorgligt.
För länge sen var jag också singel, och trodde delvis att det berodde på att jag tänkte mer än andra. Eller allvarligare.
Att äga böcker är trevligt. Jag vill äga dem för att kunna gå tillbaka, igen och igen.
Men jag har aldrig sett dem som oskulder. Ägandet är snarare en drift att repetera dem. Sämre böcker, som jag tror inte verkar vara så bra lånar jag gärna.
Bibblan räddar mig från att drunkna här hemma, i dåligt skrivet strunt.
Oj!
Jag trodde inte "login and publish" tryckningarna tog...
ber om ursäkt för de många.
Well, eftersom det är skrivet med en smula ironi så känns det inte så sorgligt alls. jag tror ju inte på allvar att jag är smartare eller tänker mer/bättre än andra. MEN, måste påpekas, så har jag alltid en del att säga om en del förhållanden, där människorna håller kvar i varandra för att de inte vill vara ensamma, även om kärleken tagit slut eller kanske aldrig funnits. Men det är ju ett helt inlägg bara det och jag tror jag skrev det redan i augusti :)
Jomen, jag äger en hel del böcker. Tror jag att de är rätt kassa eller om jag vill pejla läget först så visst, det är klart jag lånar dem. Men vissa böcker får jag en känsla för, en känsla av att jag måste äga dem innan jag läser dem. för att upplevelsen ska vara en annan. Vet inte vad det beror på, men känslan är sann.
Och vad gäller underhållning väljer jag hellre b-filmer(har en viss förkärlek till att sitta vid teven och kommentera de filmernas förutsägbarhet. Mkt roande!) än kass literatur. Det får man ju så mkt av ändå. Alla 'kan' skriva.
Ja, att äga böcker KÄNNS bra och att läsa en bok man äger är en alldeles speciell känsla (jämfört med låneböcker - fast innehållet är detsamma, märkligt). Däremot läser jag sällan om en hel bok, det kommer så mycket nytt och bra hela tiden, man hinner inte. Men det händer att jag går till bokhyllan och letar reda på något speciellt stycke eller en tanke som jag vet finns där och som jag vill återuppleva/återuppliva. (Ja, jag viker hörn, helt ogenerat, ytterligare en fördel med ägda böcker!)
Gina: absolut! Jag markerar ogenerad stycken och rader jag gillar, det är ju det som gör en bok personlig. Jag skulle inte ens låna ut vissa av mina böcker för att jag kommenterat en massa i kanten av dem, vik in hörnen, satt gem eller lappar för att hitta tillbaka. Jag har turligt nog ganska bra minne för ungefär var i en bok som vissa stycken finns, så om jag lånat den först och sen köper den så brukar jag hitta tillbaka till styckena jag gillat (och då kan jag ju börja mitt bokrevirmärkande...)
Johanna Nilssons böcker hör absolut till dem man vill äga.
Skicka en kommentar
<< Home