Kommentar till 'Visionerna'.

Det är bara det att jag verkligen vill ha en scen här i stan för trubadurer, på en plats där folk inte måste supa sig fulla för att kunna lyssna på musik eller träffa människor. En liten scen med stora möjligheter, utan spriträttigheter, men kaffe kan man få. Vill man använda fiket efter stängningsdags kan man hyra det eller boka det. Torsdagar är trubadurdagar. Tisdagar är poesi. Lördagar värmer sig fjortisarna där inne och delar på en dricka och vi tjänar inte ett öre på dem men shit happens.

Dessutom är många fik så jävla pretantiösa; jag saknar det där fiket i V-ås, där de förrut (innan ägarbytet) hade konstnärer som hade utställningar på väggarna, så ibland när man fikade stod det nån vid ens bord en stund och stirrade på väggen och tavlan ovanför, men det var ju bara så det funkade. Konst på fik. Man kunde köpa alla möbler med (och jag ångrar fortfarande att jag inte köpte det där åttakantiga bordet) och alla saker där inne, kaffet var gott och numera gör de okej mat men känslan är borta, det blev pengar det handlade om, inte lugn och ro.

ni ser, jag är en sån där kulturnörd, big time...
And proud of it!
(och Pasi räknar på fingrarna; 'buffynörd, litteraturnörd, kulturnörd, halv filmnörd.....')