fredag, augusti 05, 2005

Rate my professor

Hahaha, det finns en sajt som heter Rate my professor (http://www.ratemyprofessors.com alltså) som jag läste om i senaste Hennes-tidningen. Den ska jag kolla in bättre vid annat tillfälle.

Just nu sitter jag och väntar ut de sista minutrarna innan jag ska sluta och bara VET att det snart kommer att ringa nån ilsken idiot med nån jävla kiosk som vill prata med nån genast fast alla går hem vid tre på fredagar, nån som man måste lyssna klart på innan man säger att om de inte vill lämna ett meddelande så får de återkomma på måndag för alla har gått hem, innan de sätter igång igen om hur viktigt det är att de får tag på nån men då undrar man ju:
Varför i helvete ringer du då strax innan klockan fyra på en fredag om det är så viktigt: varför ringde du inte imorse eller tidigare i veckan? tog varorna slut; det visste du väl att de skulle göra.Gick nånting sönder; Blir det snabbare lagat för att du är arg på en brud i en växel?
Idioter.

Fast förra veckan ringde en kille som pratade i SJU minuter innan jag fick en syl i vädret. SJU MINUTER. Jag skrattade en del förstås för han var ganska rolig att lyssna på men faaaaaaan vilken snackpåse. Sen stängde jag växeln och gick hem för han fick de sista minutrarna att gå snabbt som fan. Underbart.

Sen ringer det människor som inte säger nått när man svarar utan säger " Ja?" när jag svarat och ropat HALLÅÅÅÅÅÅ? tre gånger. Och när man säger vart de kommit säger de "Jaaaaa............................ Jag ville fråga om XXXXX......................." och jag säger " vad gällde det då för slags XXXXXX?" och det är tyst en stund och man hör hur de drar ett djupt andetag och ska säga nått men det är tyst lite till innan de säger " Ja, en kiosk alltså"....

Jag lovar, det ringer såna varje dag.
Men sen ringer det roliga typer med, som man kan skämta med, det hör man direkt när man svarar, vilka man kan skoja lite med. Sen ringer de där charmiga som måste prata lite extra med en innan man kopplar dem vidare. Som den där Ola i V-ås. Ojoj...


tio minuter kvar....
På måndag börjar min sista vecka här. Då ska jag skriva en lista på saker jag kanske kommer sakna här, och saker jag absolut inte på något helst sätt kommer att sakna för en sekund.

sju minuter kvar.
Jag lyssnar på P3. Jag gillar P3. Igår snackade de sex och jag skrattade som fan åt panelens kommentarer till en tjejs insändare om att hennes kille skaffat sig en rejäl buk.
De tyckte hon skulle säga nått i stil med " När jag ska suga din kuk ser jag dig inte för din buk" och hoppas han fattade vinken.
När jag återberättade det hela för M hörde en vid stolarna här intill väntandes kille det och skrattade som fan. Nu idag satt han här en stund igen och han måste tycka jag är galen när jag skrattar högt mitt i allt; de hör inte radion utanför växeln.
Men han är impad över att jag vet vad han heter.
Jag minns de sötas namn. Elakt va?
Det är därför ingen någonsin minns mig.*haha*
nä, nu stänger jag ner skiten och drar hem. Ska läsa Samtal med gud-ettan på bussen hem.

Jag ser verkligen inte fram emot att städa ikväll.
men det blir fint när det blir klart i alla fall.