fredag, augusti 05, 2005

det är ingen konst

Jag tänkte först skita i att komma hit idag, för jag har så mycket att städa hemma innan festen, men jag vaknade av mig själv samma tid som klockan brukar ringa och då var ju dagen ändå förstörd, så nu är jag på jobbet.

I eftermiddag kommer Jesper. Han kommer få 'köpa ut' till mig för jag har inget gällande id-kort, det gick ut i december och det är bara en så där grej som är så dryg att fixa nytt för man måste ju gå och ta kort på sig själv och vart ska jag göra det? Och varför ska det kosta så mycket pengar när det är en nödvändighet att ha? I alla fall när man vill ha alkoholhaltiga drycker som 30-åring, men måste visa leg ändå.

I alla fall så ska vi göra hemmagjord pizza till kvällsmat och vad han ska göra medan jag städar klart vette fan, det märker vi väl.

Sen ska jag sova.
Jag längtar redan efter min säng, den såg så mjuk och skön ut med sitt trasslade täcke och hopknögglade kuddar och överkastet halvvägs ner på golvet; jag tittade på den innan jag gick till bussen, med stor sorg.

Igår höll jag på att fixa med mina väggar. men jag är ändå inte nöjd.
Det saknas nått på väggen, nått slående.
Jag borde handla en massa nytt att hänga upp. Jag har massor av bilder jag vill ha men inga pengar. Jag borde skaffa ett jobb som förser mig med det jag behöver eller i alla fall en massa cash som jag kan köpa ett tillfredställande hem för.

En massa bilder och affischer har försvunnit genom åren, jag saknar egentligen bara en av dem: den där fantasybilden på en bro som är med på nått skivomslag: minns inte vad konstnären heter för då kunde jag leta fram den. Rodney nånting, kanske.

Haha, sökte på det nu och japps, Rodney Matthews. Men nu är jag inte lika kär i de bilderna längre ser jag så jag saknar väl inte affischen en massa trots allt eftersom den förmodligen försvann när jag flyttade ifrån Emil och det är ju sex år sen....
Sen saknar jag en massa andra bilder som jag hade i förra lägenheten och såg för nmån vecka sen men nu vet jag inte vart jag lagt dem.
Plus att jag letade som fan efter mitt röda uschdraperi igår men va fan, måste jag verligen ringa till MAMMA för att fråga vart det är, det är ju helt sjukt men hon packade ju upp handukarna och det när jag flyttade in så hon vet säkert.
Det känns ju underbart att vara snart 31 och ringa mamma för att fråga vart man har saker...