mot slutet av arbetsdagen

Fan, nu missade jag att hälsa på den söta pojken med de blå ögonen(som nog är ganska nördig/blyg men aj så söt med en söt liten rumpa som ligger som två bulor ovanför benen. På baksidan av benen måste jag nog poängtera för att undvika vissa kommentarer..) när han gick hem strax efter två.
Skit.
Men nu vet jag ungefär vilken avdelning han jobbar på. Synd att de inte skriver på festlistan vart de jobbar. Jag kanske ska göra en fuling och skriva upp mig på den festen ändå, be om mitt anställningsnummer från i somras och låna hundra spänn av syrran, så ska jag haffa honom imorrn och fråga om han ska dit, fast det är onödigt egentligen för han vet inte om att jag existerar. Fast om jag frågar så lär han märka mig. Han ser inte ut som det men han är väl trebarnsfar och gift sen tio år som alla andra här, haha.

Okejokej, jag måste erkänna. Jag har lite tråkigt nu faktiskt. Jag vill inte svara mer i telefon, jag kommer att utveckla en telefonfobi snart, inte veta vad jag ska säga, plus att de där roliga tvångstankarna kommer att komma tillbaka(roar jag mig med att tänka). Mitt i allt kommer jag att ropa SNOPP och sen när kunderna säger 'Ursäkta?' kommer jag vara helt omedveten om mitt utbrott och se oförstående ut och istället suga på mitt hår och mumla och....

eller inte...
jag vill åka hem nu. Nyss pratade jag med sommarcruschen och han uppskattar inte alls min typ av humor. Jag borde brotta ner och kittla honom, då skulle han bli skitförbannad och svära en massa. Han har nog ingen humor. Misstänker jag. Fast mest misstänker jag att det inte är jag som har humor eftersom det bara är jag som skrattar och ingen annan. Tragiskt egentligen.
Och nu börjar det bli mörkt ute och jag är trött på all kaffechoklad jag dricker här på jobbet, jag vill ha te, i min blåvita mugg, med turkos plastsked i.
På bussen hem tänker jag sova.
Petter var i alla fall här nyss och pratade lite. Han är så vuxen på något sätt, i sitt sätt. Han är min totala motsats tror jag, jag är lite nyfiken på det. Vi får se om han dyker upp på festen, min lilla fest, nu till helgen.

Jag säger att det är en liten fest för att folk ska vara beredda på det. Jag har verkligen ingen aning om hur många som kommer eller vilka eller när var hur. Kommer de hem till mig på lördag runt kl sju släpper jag in dem. Jag ordnar den bara för att träffa lite folk. Jag tyckte det var dags att samla dem igen. Synd bara att inte Stina kan komma. Jesper kan nog inte heller komma. Trist juh.
Så jag funderar på att ha fest i mitten av december igen.