ännu en favoritdikt

Gåvan

Kärleken har alltid kommit till mig
som en gåva,
jag har inte räknat med den,
och den lämnar mig stum och brinnande
av förvåning.
En sag som den här, med ditt kära brev
som värmer mina kalla händer,
möter den mig på nytt,
som om den vore mer betydelsefull
än själva livet.
Jag står stilla i dess andning,
närmare tingens enkelhet kan jag inte komma.
Gruset på trädgårdsgången
och de ludna lavarna på äppenträdets grenar
har stannat för länge sedan
i samma aktsamhet, för att inte spilla
en droppe av denna klara blick
som med kristallisk uppmärksamhet
sjunker till alltings botten.

Ylva Eggehorn